Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt ta ställning till frågor rörande ett antal Fysikaliska fenomen påverkas av att de exponeras för ett antal kortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer av Fysikaliska fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med de vedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör ha tagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner. För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och en enkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna Fysikaliska fenomen som gymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener. I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper och egenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen av filmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommande dessa övergångar har varit för deltagarna i studien. Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen av fiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om Fysikaliska fenomenen på ett sätt som i flera fall kan hänvisas till hur dessa fenomen fiktivt återges i filmscenerna..

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för Fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.Nyckelord: Fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och Fysikaliska fenomen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verksamma förskollärare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade läroplanen. Speciellt fokus ligger på begreppen?kemiska processer? och ?Fysikaliska fenomen?. Studien har även för avsikt att utreda omförskollärare känner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehållet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare genomförts.Urvalet har gjorts utifrån att försöka få så stor spridning på intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frågeställningarna för studien.De slutsatser som framkommer från resultatet är att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

Elever på gymnasiet har ibland problem att förstå abstrakta Fysikaliska fenomen. Visuella hjälpmedel skulle underlätta förståelsen. Det finns också ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för målgruppen, fått testa. Gruppen har också fått föreslå förbättringar.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Olika typer av sta?rkelse a?r mycket viktiga ra?varor i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan a?ven som en tillsats fo?r att reglera livsmedels textur och viskosi- tet. Modifierad sta?rkelse kan tillverkas med hja?lp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en o?versikt o?ver de kemiska modifi- eringar som anva?nds fo?r livsmedelstillverkning idag.

Olika typer av stärkelse är mycket viktiga råvaror i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan även som en tillsats för att reglera livsmedels textur och viskosi-tet. Modifierad stärkelse kan tillverkas med hjälp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en översikt över de kemiska modifieringar som används för livsmedelstillverkning idag. Studien ger även en kortare inblick över vanliga enzymatiska och fysikaliska modifieringar. Modifikation av stärkelse utförs vanligtvis för att förändra stärkelses gelatinasitionstemperatur och viskositet eller för att öka dess resistens gentemot skjuvning, lågt pH, hög temperatur och retrogradering.

Densitetsmätningar och permeabilitetstest enligt EN 927-5 har utförts för att studera huruvida granvirkes fysikaliska egenskaper i kombination med applicerat färgsystem påverkar permeabiliteten. De egenskaper som studerats är frod- och senvuxenhet, splint- och kärnved samt densitet. Aktuella färgsystem som studerats är alkyd, akrylat och linolja, vilka jämförts med omålad referens. Studien påvisar inget samband mellan virkets densitet och permeabilitet, bestruket eller ej. Det som istället tycks påverka vattenabsorptionen är närvaro av splint-/kärnved samt frod-/senvuxenhet.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå..

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring Fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära. Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver Fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.